Bakgrund
“Fosen-fallet” var en civilrättslig stämning om skönsmässig beräkning av ersättning till renskötarna på Fosen i samband med byggandet av Storheia vindpark och Roan vindpark.
Ärendet om ekonomisk kompensation till renskötseln behandlades både i tingsrätten och hovrätten. I båda rättsinstanserna fanns det domar om kompensationsomfattningen.
Vid behandling i Högsta domstolen nekades skönsmässig prövning, vilket betyder att de inte tog ställning till hur stor ersättningen borde vara. Detta eftersom domstolen, baserat på de bevis som presenterats, ansåg att koncessionen beviljats på en otillräcklig grundval.
Före byggstart, senast 2016, gav renskötarna på Nord-Fosen skriftligt samtycke och skrev under på att de inte hade invändningar mot giltigheten av koncession och exproprieringstillstånd för vindparken i Roan. De samtyckte också till att byggandet påbörjades eftersom det bara var ersättningsbeloppet som var oklart.
På initiativ av staten möttes Roan Vind, Nord-Fosen Siida och Olje- og energidepartementet i maj 2023 för medling, med målet att nå fram till en vänlig överenskommelse mellan parterna. Det har senare hållits flera medlingsmöten mellan parterna. Medlingen, som är frivillig, leds av riksmäklaren Mats Ruland.
Vad säger Högsta domstolen?
Högsta domstolen skriver att OED i koncessionsprocessen inte tog nödvändiga hänsyn för att säkerställa lindrande åtgärder, och att renskötseln på Fosen «på längre sikt» är hotad som en följd av dessa brister i koncessionen.
Högsta domstolen anser att staten har brutit mot mänskliga rättigheter genom att ge en koncession utan tillräckliga lindrande åtgärder.
Domen säger inte att vindparkerna måste rivas. Tvärtom har högsta domstolens rättvisestatsråd i efterhand förtydligat: Högsta domstolen förtydligar att domen om vindturbinerna på Fosen inte betyder att de måste rivas. Läs domen här.
Renskötselsamene hade inte väckt åtal med krav på att vindkraftverken skulle tas bort, och då föll detta utanför ärendets ramar, säger chefen för domarna i Högsta domstolen, rättvisens Toril Marie Øie till Adresseavisen (10.01.2022).
Till skillnad från hovrätten ansåg Högsta domstolen att förslaget om vinterfoder för renar på inhägnat område inte var tillräckligt för att skydda samernas rätt till kulturutövning.
Vad säger OED?
Staten tolkar domens formuleringar om grunden för renskötseln som «hotad på sikt» så att det finns tid att ta reda på hur alla intressen kan bevaras inom de ramar som lagen sätter.
OED satte, omedelbart efter högsta domstolens dom, igång ett arbete med nya undersökningar, konsekvensbedömningsprogram för att identifiera «tillräckliga lindrande åtgärder» som kan bidra till att renskötseln fortsätter att skyddas i framtiden.
Olje- og energiminister Terje Aasland (Ap) har klargjort att staten är inriktad på att lösa den konflikt som har uppstått, och att vindkraft och renskötsel kan ske i samma område.
Regeringen har bett om ursäkt till Fosen-samerna för att koncessionsbeslutet har kränkt mänskliga rättigheter.
Vad gör Aneo/Roan vind?
Roan Vind efterlever koncessionen som beviljats av staten via OED, vilket ger företaget tillstånd att bedriva vindkraftsproduktion i Roan i 25 år. Koncessionen är giltig tills olje- och energidepartementet har nått en slutsats med ett nytt koncessionsbeslut. Därmed opererar ägarna av vindparkerna inom de ramar som norsk lag sätter.
Mänskliga rättighetsbrottet ligger i tilldelningen av koncession, som staten har ansvarat för. Byggarna har inte brutit mot mänskliga rättigheter.
Roan vinds verksamhet utgör inte ett hot mot renskötseln idag eller i när tid. Detta kommer endast att bli en problematik «på längre sikt» om lindrande åtgärder inte implementeras.
Vi förhåller oss till koncessioner och övriga ramar som myndigheterna satt i alla våra projekt som vi deltar i. Genom hela livstiden för alla våra anläggningar, både före och under driftsfasen, bidrar vi till att myndigheterna alltid har en uppdaterad kunskapsgrund.
Roan Vind lämnade i januari 2022 kommentarer till OED och arbetar för att utredningsprocessen ska gå så snabbt som möjligt.
Driften kan fortsätta så länge det pågår en process för att upprätta tillräckliga lindrande åtgärder så att koncessionen överensstämmer med högsta domstolens dom.
För Roan Vind är det viktigt att hålla stor uppmärksamhet på renskötselns situation också under perioden tills frågan slutligt avgörs. Företaget är angeläget om att göra sitt för att förhindra att hotet om de negativa effekterna inträffar under tiden. Företaget har haft löpande dialog med siidaen om dess behov av möjliga lindrande tillfälliga åtgärder och har både erbjudit och betalat kompensation för denna mellanperiod. Roan Vind har också täckt siidaens kostnader för juridisk hjälp. Företaget kommer även att följa detta noggrant framöver och hoppas på en snar lösning på ärendet.
Vindparkerna på Fosen:
Roan vindpark:
Start: 2018.
71 turbiner.
Årsproduktion: 884 GWh.
(motsvarar årsbehovet för ca 45.000 hushåll)
Ägare: Roan Vind (Aneo Roan Vind Holding 60%, Nordic Wind Power 40%)
Operatör: Aneo.
Aneo Vind Holding ägs till 51% av Aneo och 49% av Stadtwerke München. Nordic Wind Power ägs av EIP och BKW).
Storheia vindpark
Start: 2019
80 turbiner.
Årsproduktion: 1000 GWh.
(motsvarar årsbehovet för ca 50.000 hushåll)
Ägare: Fosen Vind (Statkraft, 52,1%, Nordic Wind Power, 40%, Aneo, 7,9%.)
Operatör: Statkraft.
Fakta och siffror
1,9 terrawattimmar per år
De två vindparkerna levererar 20 procent av all vindkraftproduktion i Norge. De 151 vindturbinerna producerar tillräckligt med kraft för omkring 100.000 hushåll. Produktionen vid de två anläggningarna beräknas till 1,9 terrawattimmar (TWh) årligen.
Byggkostnaden kan uppskattas till 5,7 miljarder kronor
Anläggningarna Storheia och Roan har en sammanlagd kapacitet på 543,6 megawatt. Byggkostnaden kan uppskattas till 5,7 miljarder kronor, om man utgår från investeringskostnader på 10,5 miljoner kronor per megawatt inklusive nätanslutning, såsom Thema Consulting har gjort i tidigare uppskattningar.
År 2012-2014, före den stora vindkraftutbyggnaden började, var det årliga kraftunderskottet i Mitt-Norge (NO3) cirka sju terawattimmar (TWh).
Tidslinje "Fosen-fallet"
2010: NVE ger koncession för byggandet av Roan vindkraftverk.
2010: Nord-Fosen siida m. fl överklagar NVEs beslut till OED.
2013: OED fattar nytt koncessionsbeslut för Roan Vindkraftverk, bl.a. med reducerat planområde och färre turbiner på Haraheia, efter krav från Nord-Fosen siida.
2014: Fosen Vind begärde fastställande av ersättning för förlorade betesrättigheter. Inga giltighetsinvändningar från Nord-Fosen siida.
2016: Fosen Vind och Nord-Fosen siida ingår avtal om samarbete och ersättning för olägenheter under byggperioden. Inga giltighetsinvändningar från Nord-Fosen siida, tvärtom skriver Nord-Fosen siida under på att det inte kommer att lämnas invändningar mot giltigheten av koncession, expropriation eller förhandsanvändning (samtycke till att Roan och Haraheia tas i bruk för byggandet av vindkraftverk).
2016: Markarbeten för byggandet av Roan vindpark inleds, utan protester från Nord-Fosen siida.
2018: Inntrøndelag tingsrätt tillkänner Nord-Fosen siida 10,7 miljoner i ersättning för förlorade betesrätter i samband med byggandet av Roan, Harbakksfjellet och Kvenndalsfjellet vindkraftverk.
2018: Fosen Vind överklagar ersättningsbedömningen till hovrätten. Nord-Fosen siida överklagar inte.
2019: Roan vindkraftverk tas i drift.
2020: Frostating hovrätt tillkänner Nord-Fosen siida 44,6 miljoner i ersättning för förlorade betesrätter i samband med byggandet av Roan vindkraftverk.
2020: Fosen Vind överklagar hovrättens dom till Högsta domstolen. Nord-Fosen siida ber i sitt överklagandesvar att högsta domstolen avvisar ärendet eftersom det inte reser principiella frågor för Roan, och eftersom hovrättens dom enligt siidaens uppfattning är korrekt.
2021: Högsta domstolen nekar ersättningsskön för Roan vindpark, på grund av otillräckliga lindrande åtgärder i koncessionen. Högsta domstolen tog upp giltighetsfrågan för Roan för behandling trots att Nord-Fosen siida inte hade lämnat någon uppgift om ogiltighet under förberedelserna av ärendet.
