Ny nätleiemodell och strömstöd ska mildra de skyhöga elpriserna genom vintern. Ellen Krohn Aasgård på Aneo menar att det enkla ofta är det bästa, även när det gäller spartips i hemmet.
- För att spara el är det de “tråkiga” råden som hjälper bäst. Sänk inomhustemperaturen med några grader, släck lampor i rum man inte vistas i, ta något kortare duschar, sänk temperaturen på varmvattenberedaren om man kan, fyll diskmaskinen och tvättmaskinen innan du startar dem och undvik att använda torktumlare, räknar Krohn Aasgård upp.
- Det får självklart inte gå ut över livskvalitet och hälsa, och det är precis det elprisstödssystemet är till för, och jag hoppas att det blir ett viktigt bidrag för många under vintern, tillägger hon.
Elstödet och ny nätavgiftsmodell
Den 15 januari var Krohn Aasgård gäst vid frukost på NRK P1+, där temat var höga elpriser och råd till konsumenter som kan leda till en lägre elräkning i vinter.
- Elpriset bestäms av tillgång och efterfrågan på marknaden, och dessutom tillkommer nätavgift, skatter och nu även elstöd som dras av. För att undvika en alltför hög räkning, bör man försöka fördela sin konsumtion jämnare över dygnet. Då kan man undvika pristoppar och uppnå den minskning man kan nå genom den nya nätavgiften, säger hon.
Ny typ av förnybar koncern
Krohn Aasgård började på förnybarbolaget Aneo den 1 oktober, där hon är avdelningschef för optimering och analys inom enheten för energiförvaltning. Hon kom från tjänsten som forskningschef på SINTEF. TrønderEnergi har gått ihop med HitecVision och etablerat en helt ny typ av förnybar koncern. Företaget ska ha huvudkontor i Trondheim och verksamhet i hela Norden. Denna satsning ville 33-åringen, ursprungligen från Molde, väldigt gärna vara del av.
– Min viktigaste uppgift på Aneo är att se till att energiresurserna används på bästa möjliga sätt genom smart planering, och att vi utvecklar kompetens och analysverktyg som är nödvändiga för att fatta bra beslut i ett energisystem som ständigt förändras, säger Krohn Aasgård.
Kyla och lite vind
I december har elpriserna varit höga i hela landet, och de nordligaste prisområdena, Mellan-Norge och nordliga fylken, har upplevt en mycket stor ökning i spotpriset de senaste veckorna. Förklaringen är komplex, enligt Krohn Aasgård.
– Tillgången på energiresurser och konsumtionen styr mycket av de priser vi ser nu. Det är kallare än normalt, och många använder mycket el för uppvärmning av bostäder. Då går efterfrågan upp, och därmed även priset. Dessutom är det lite vind i stora delar av Europa, och två av sex kärnkraftverk i Sverige har varit helt eller delvis ur drift. Vi väntar även på att ett kärnkraftverk i Finland ska startas upp, vilket redan har skjutits upp ett par gånger under året.
Osäker kraftsituation i Europa
Allt detta ligger ovanpå kriget i Ukraina, vilket har orsakat obalans och stor osäkerhet i kraftsituationen i Europa under hela året.
– Mindre tillgång till energiresurser, mycket på grund av att gasleveranserna från Ryssland till Europa har upphört, och ett mer väderberoende kraftsystem och högre konsumtion, pressar priserna uppåt när det är kallt, förklarar hon.
All el köps och säljs på elbörsen Nordpool. Att dela resurser och risk i en marknad, över ett större geografiskt område, ger större försörjningssäkerhet för alla parter, anser Krohn Aasgård.
Olika roller i kraftmarknaden
När energilagen kom 1991, liberaliserades kraftmarknaden betydligt och det blev en tydlig åtskillnad mellan nättjänster och elförsäljning.
– Vi måste skilja mellan aktörerna som finns på marknaden. Kraftproducenter, som Aneo, Statkraft och andra, består till stor del av offentligt ägande, stat eller kommun. Och det är där många av värdena i slutänden slutar, som återigen fördelas till de flesta genom kommuntjänster och nu också genom elstödet.
Nätoperatörer, såsom Tensio och Statnett, transporterar elen ut till konsumenterna genom elnätet – till självkostnadspris. Det har nu kommit en ny modell för hur man ska betala nätavgift.
– Den nya nätavgiftsmodellen ger mer möjligheter att påverka sin egen nätavgiftskostnad än man hade med den äldre modellen. Nätavgiften består av en energidel och en fast del, där den fasta delen tidigare har varit ett fast tal oavsett konsumtion, medan den nu är uppdelad i steg. Om du använder lite el samtidigt, så att du har låga effekt-toppar i din egen konsumtion, så kommer du hamna på ett lägre steg, och således betala mindre i nätavgift, förklarar Krohn Aasgård.
Till sist i värdekedjan kommer elleverantörerna, som vanliga konsumenter måste förhålla sig till via själva elräkningen. Där ska man betala för den el man har brukat, det vill säga antalet kilowattimmar. Det erbjuds många olika elavtal, så det kan löna sig att kontrollera vilket avtal man har och vilka andra avtal som erbjuds.
Elstöd i december
Elstödet träder i kraft när den genomsnittliga elpriset under en månad överstiger 70 öre per kilowattimme, vilket verkar vara fallet för hela landet nu i december.
– Staten täcker 90 procent av elpriset över 70 öre per kilowattimme, och då får man en lägre elräkning. Elstödet dras automatiskt från räkningen för nätavgiften, när den kommer.
Även om man får stöd, är det mycket klokt att tänka igenom sin egen konsumtion och undersöka vilka åtgärder man kan vidta för energisparande eller energieffektivisering.
– Skaffa dig en överblick över vad som drar mest el, och försök att jämna ut konsumtionen så mycket som möjligt över dygnet. Då kan man spara mycket, både på elpriset och nätavgiften, slår Krohn Aasgård fast.
