Sjönnebol vindpark

Projektutveckling

Stora möjligheter i Sjönnebol

Sjönnebol, Säffle

Platsen som utreds är beläget 13 km sydost om Säffle tätort och benämns Sjönnebol efter den fastighet vartill det är beläget. Området är utpekat som av riksintresse för energiproduktion och har tidigare bedömts lokaliseringsmässigt som lämpligt för vindkraft.

Förväntad årlig produktion

Förväntad årlig produktion

Förväntad årlig produktion

115 GWh

Antal turbiner

Antal turbiner

Antal turbiner

5

Rødhåret jente med vind i håret
Rødhåret jente med vind i håret

Om projektet

Föreslagen layout är om fem vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 250meter, en installerad effekt om ca 35 MW och en årlig produktion om ca 120 GWh. Det är lika mycket el som snittförbrukningen av hushållsel för 24 000 hushåll. 

På Aneo vill vi utveckla förnybar energi i nära samverkan med det lokala samhället. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan bidra till den nödvändiga klimatomställningen och möta det växande elbehovet med hållbara lösningar. Med lång erfarenhet och ett starkt engagemang för både miljö och lokalsamhälle och vill vara en trygg och ansvarstagande partner i utbyggnaden av vindkraft i Sjönnebol.

Vindkraftsprojekt påverkar både människor och miljö. Därför är det viktigt för oss att lokala intressenter ges möjlighet till insyn och medinflytande under processen. Utöver att kommunen ska ge sin tillstyrkan behöver vi lyssna in lokala perspektiv och anpassa projektet utifrån den kunskap som samlas in genom samråd, dialoger och de inventeringar som görs i miljökonsekvensbeskrivningen.

Genom dialog med kommunen och invånare har vi fått värdefull kunskap om områden som är särskilt viktiga för friluftsliv och rekreation. Den östra stranden av näset är utpekad som ett LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge), och med hänsyn till detta har vi valt att minska det ursprungliga projektområdet.

I processen är det viktigt för oss att kartlägga och beakta alla inspel från kommun, boende, näringsliv så att vi tillsammans kan skapa bästa möjliga förutsättningar för vindkraftprojektet Sjönnebol.

Just nu pågår samråd med allmänhet och särskilt berörda. De synpunkter som insamlas kommer att sammanställas och inarbetas i miljökonsekvensbeskrivningen. Aneo planerar att inkomma med ansökan om miljötillstånd under vintern 2025/2026.



Vindkraftens bidrag till lokalsamhälle, industri och hushåll

Ersättning till kommunen

Regeringen behandlar just nu ett förslag som ger kommunen ersättning mot svarande fastighetsskatten för vindkraftverk inom den egna kommunen. För vindpark Sjönnebol skulle enligt nuvarande förslag innebära ett tillskott till den kommunala kassan om totalt 30 miljoner kronor under de år parken beräknas vara i drift. Beslut om slutliga ersättningsnivåer kommer under hösten 2025.

Ersättning till närboende

Regeringen behandlar även ett förslag om ersättning till närboende som bor inom 8-10 gånger totalhöjden av vindkraftverken. Ersättningen beräknas utifrån parkens elproduktion. Beroende på elpris, verkens effekt och beslutade nivåer kan boende i närområdet dela på 400 000–800 000 kronor per år under parkens livslängd.

Ersättning till lokalsamhället

En branschutredning pågår just nu, som ska säkerställa att det även sker en delning av intäkter med lokalsamhället i syfte att finansiera utveckling av lokalsamhällets föreningsliv, näringsliv eller natur- och kulturmiljöer. Det som beslutas gällande ersättning till kommun, närboende och lokalsamhälle kommer att efterlevas av Aneo för vindpark Sjönnebol.

Värmlands behov drivs av elintensiv industri

Värmland använder omkring 6 terawattimmar (TWh) el per år, mer än många andra län utanför storstadsområdena. Industrin, som är elintensiv, står för 49 procent av den totala elanvändningen, medan bostäder står för 18 procent, enligt en analys beställd av Länsstyrelsen Värmland år 2022.

Varför Aneo?

Koncernen Aneo för förnybar energi etablerades hösten 2022 genom ett samarbete mellan kraftbolaget TrønderEnergi och investeringsfonden HitecVision. Vi har drygt 300 anställda och vårt huvudkontor ligger i Trondheim.

Åfjord i solnedgang med vindturbiner i bakgrunnen

Aneo bygger på 70 års erfarenhet av utveckling och drift av stora kraftprojekt. Vi äger och driver nio vindkraftverk i mellersta Norge, samt två i Sverige och ett i Finland. Faktum är att vi – trots vår blygsamma storlek – är Norges näst största utbyggare av vindkraft. Vi driver över 200 vindturbiner och övervakar produktionen dygnet runt för att säkerställa optimal drift, effektivitet och säkerhet.

Vi har lång erfarenhet av att samarbeta med kommuner och har byggt goda relationer med invånare, politiker och den kommunala förvaltningen. Tillsammans med lokala myndigheter skapar vi framtidens energilösningar med fokus på trygghet och lokal närvaro.

Aneo driftsbygg i Åfjord kommune
Aneo driftsbygg i Åfjord kommune

En sak som skiljer oss från många av våra konkurrenter är att när Aneo vill bygga ett vindkraftverk i en norsk kommun, gör vi det med långsiktighet i åtanke – inte för att sälja projektet eller anläggningen vidare. Vi investerar för att bygga, bygger för att äga, och äger för att driva. Det innebär att vi finns på plats nu, under en eventuell byggprocess och varje dag under kraftverkets hela livslängd.

Tillståndsprocessen

Tillståndsprocessen

En vindpark som Sjönnebol medför risk för miljöpåverkan. Detta innebär att tillståndsprocessen följer en förutbestämd struktur: Samråd med länsstyrelsen om hur en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utformas. Utformning av en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade verksamheten. Sammanställning av en ansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning, som skickas till den ansvariga tillståndsmyndigheten, i detta fall miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen i Örebro.

Tillståndsprocessen

En vindpark som Sjönnebol medför risk för miljöpåverkan. Detta innebär att tillståndsprocessen följer en förutbestämd struktur: Samråd med länsstyrelsen om hur en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utformas. Utformning av en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade verksamheten. Sammanställning av en ansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning, som skickas till den ansvariga tillståndsmyndigheten, i detta fall miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen i Örebro.

Tillståndsprocessen

En vindpark som Sjönnebol medför risk för miljöpåverkan. Detta innebär att tillståndsprocessen följer en förutbestämd struktur: Samråd med länsstyrelsen om hur en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska utformas. Utformning av en miljökonsekvensbeskrivning för den planerade verksamheten. Sammanställning av en ansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning, som skickas till den ansvariga tillståndsmyndigheten, i detta fall miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen i Örebro.

Vad innebär ett samråd?

Synpunkter som lämnas in under samråden blir en del av arbetet med den fortsatta planeringen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Innan en vindpark etableras hålls samråd med bland annat länsstyrelsen, kommunen och individer som kan bli särskilt berörda av vindparken. Samråd genomförs även med andra myndigheter, organisationer, företag och allmänheten som kan påverkas av projektet. Under samråden diskuteras lokalisering, omfattning, utformning, miljöeffekter och innehållet i den kommande MKB.

Vad innebär ett samråd?

Synpunkter som lämnas in under samråden blir en del av arbetet med den fortsatta planeringen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Innan en vindpark etableras hålls samråd med bland annat länsstyrelsen, kommunen och individer som kan bli särskilt berörda av vindparken. Samråd genomförs även med andra myndigheter, organisationer, företag och allmänheten som kan påverkas av projektet. Under samråden diskuteras lokalisering, omfattning, utformning, miljöeffekter och innehållet i den kommande MKB.

Vad innebär ett samråd?

Synpunkter som lämnas in under samråden blir en del av arbetet med den fortsatta planeringen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Innan en vindpark etableras hålls samråd med bland annat länsstyrelsen, kommunen och individer som kan bli särskilt berörda av vindparken. Samråd genomförs även med andra myndigheter, organisationer, företag och allmänheten som kan påverkas av projektet. Under samråden diskuteras lokalisering, omfattning, utformning, miljöeffekter och innehållet i den kommande MKB.

Vad händer efter samrådet?

Efter att samråden har genomförts, ofta flera gånger, upprättar byggherren en MKB. Denna sammanställs med genomförda undersökningar, samrådsdokument och teknisk beskrivning i en ansökan som skickas till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen. MKB:n fokuserar på de miljöeffekter som kan uppstå som följd av verksamheten. Länsstyrelsen kräver ofta kompletteringar av ansökan. När den anses vara komplett, offentliggörs den, och allmänheten och berörda parter får möjlighet att yttra sig igen. Samtidigt måste länsstyrelsen be kommunen om att godkänna projektet. När alla yttranden har inkommit och kommunen har gett sitt svar, kan MPD fatta beslut om att godkänna eller avslå ansökan. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Vad händer efter samrådet?

Efter att samråden har genomförts, ofta flera gånger, upprättar byggherren en MKB. Denna sammanställs med genomförda undersökningar, samrådsdokument och teknisk beskrivning i en ansökan som skickas till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen. MKB:n fokuserar på de miljöeffekter som kan uppstå som följd av verksamheten. Länsstyrelsen kräver ofta kompletteringar av ansökan. När den anses vara komplett, offentliggörs den, och allmänheten och berörda parter får möjlighet att yttra sig igen. Samtidigt måste länsstyrelsen be kommunen om att godkänna projektet. När alla yttranden har inkommit och kommunen har gett sitt svar, kan MPD fatta beslut om att godkänna eller avslå ansökan. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Vad händer efter samrådet?

Efter att samråden har genomförts, ofta flera gånger, upprättar byggherren en MKB. Denna sammanställs med genomförda undersökningar, samrådsdokument och teknisk beskrivning i en ansökan som skickas till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen. MKB:n fokuserar på de miljöeffekter som kan uppstå som följd av verksamheten. Länsstyrelsen kräver ofta kompletteringar av ansökan. När den anses vara komplett, offentliggörs den, och allmänheten och berörda parter får möjlighet att yttra sig igen. Samtidigt måste länsstyrelsen be kommunen om att godkänna projektet. När alla yttranden har inkommit och kommunen har gett sitt svar, kan MPD fatta beslut om att godkänna eller avslå ansökan. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen.

Aktörer i beslutsprocessen

Kommunen Innan länsstyrelsen kan fatta beslut måste kommunen godkänna projektet. Kommunens beslut innebär en bedömning av om vindkraftprojektet är en lämplig användning av arealer och resurser utifrån ett hållbart perspektiv. Beslutet bör baseras på den kommunplan som gäller för vindkraft, men planen är endast vägledande. Om ny information har framkommit sedan planen antogs kan det finnas grund för en ny bedömning. Kommunen måste alltid ta ställning till vad som är lämplig markanvändning, även om det inte finns en uppdaterad kommunplan. Det finns inga specifika regler för hur kommunen ska yttra sig i tillståndsprocessen, bortsett från de allmänna kraven om saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning. Om en kommun är emot etableringen av en vindpark bör detta tydliggöras redan i samrådsprocessen. Annars riskerar byggherren att dra på sig onödiga kostnader för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ger planeringsunderlag och bedömer kommun- och detaljplaner. Under samrådet innan en ansökan skickas in, ger de planeringsunderlag, beskrivningar av nationellt viktiga områden och skyddsområden. De säkerställer också att MKB:n har rätt omfattning och inriktning för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen avgör också om verksamheten kan förväntas ha betydande miljöpåverkan. Deras miljöavdelning handlägger ansökningar i samarbete med miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen (MPD) Miljöprövningsdelegationen (MPD) är en oberoende beslutande instans inom länsstyrelsen som prövar ärenden om tillstånd för så kallad miljöfarlig verksamhet enligt kapitel 9 i miljöbalken och omprövar befintliga tillstånd enligt kapitel 24 i miljöbalken. MPD består av en ordförande, som är jurist med domarkompetens, samt en miljöexpert med teknisk sakkunskap. Beslut fattas normalt efter ett förslag från en handläggare vid länsstyrelsens miljöskyddsavdelning. MPD-beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolarna är specialdomstolar som prövar ärenden som rör miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning samt plan- och byggärenden. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.

Aktörer i beslutsprocessen

Kommunen Innan länsstyrelsen kan fatta beslut måste kommunen godkänna projektet. Kommunens beslut innebär en bedömning av om vindkraftprojektet är en lämplig användning av arealer och resurser utifrån ett hållbart perspektiv. Beslutet bör baseras på den kommunplan som gäller för vindkraft, men planen är endast vägledande. Om ny information har framkommit sedan planen antogs kan det finnas grund för en ny bedömning. Kommunen måste alltid ta ställning till vad som är lämplig markanvändning, även om det inte finns en uppdaterad kommunplan. Det finns inga specifika regler för hur kommunen ska yttra sig i tillståndsprocessen, bortsett från de allmänna kraven om saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning. Om en kommun är emot etableringen av en vindpark bör detta tydliggöras redan i samrådsprocessen. Annars riskerar byggherren att dra på sig onödiga kostnader för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ger planeringsunderlag och bedömer kommun- och detaljplaner. Under samrådet innan en ansökan skickas in, ger de planeringsunderlag, beskrivningar av nationellt viktiga områden och skyddsområden. De säkerställer också att MKB:n har rätt omfattning och inriktning för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen avgör också om verksamheten kan förväntas ha betydande miljöpåverkan. Deras miljöavdelning handlägger ansökningar i samarbete med miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen (MPD) Miljöprövningsdelegationen (MPD) är en oberoende beslutande instans inom länsstyrelsen som prövar ärenden om tillstånd för så kallad miljöfarlig verksamhet enligt kapitel 9 i miljöbalken och omprövar befintliga tillstånd enligt kapitel 24 i miljöbalken. MPD består av en ordförande, som är jurist med domarkompetens, samt en miljöexpert med teknisk sakkunskap. Beslut fattas normalt efter ett förslag från en handläggare vid länsstyrelsens miljöskyddsavdelning. MPD-beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolarna är specialdomstolar som prövar ärenden som rör miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning samt plan- och byggärenden. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.

Aktörer i beslutsprocessen

Kommunen Innan länsstyrelsen kan fatta beslut måste kommunen godkänna projektet. Kommunens beslut innebär en bedömning av om vindkraftprojektet är en lämplig användning av arealer och resurser utifrån ett hållbart perspektiv. Beslutet bör baseras på den kommunplan som gäller för vindkraft, men planen är endast vägledande. Om ny information har framkommit sedan planen antogs kan det finnas grund för en ny bedömning. Kommunen måste alltid ta ställning till vad som är lämplig markanvändning, även om det inte finns en uppdaterad kommunplan. Det finns inga specifika regler för hur kommunen ska yttra sig i tillståndsprocessen, bortsett från de allmänna kraven om saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning. Om en kommun är emot etableringen av en vindpark bör detta tydliggöras redan i samrådsprocessen. Annars riskerar byggherren att dra på sig onödiga kostnader för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ger planeringsunderlag och bedömer kommun- och detaljplaner. Under samrådet innan en ansökan skickas in, ger de planeringsunderlag, beskrivningar av nationellt viktiga områden och skyddsområden. De säkerställer också att MKB:n har rätt omfattning och inriktning för ansökningsprocessen. Länsstyrelsen avgör också om verksamheten kan förväntas ha betydande miljöpåverkan. Deras miljöavdelning handlägger ansökningar i samarbete med miljöprövningsdelegationen. Miljöprövningsdelegationen (MPD) Miljöprövningsdelegationen (MPD) är en oberoende beslutande instans inom länsstyrelsen som prövar ärenden om tillstånd för så kallad miljöfarlig verksamhet enligt kapitel 9 i miljöbalken och omprövar befintliga tillstånd enligt kapitel 24 i miljöbalken. MPD består av en ordförande, som är jurist med domarkompetens, samt en miljöexpert med teknisk sakkunskap. Beslut fattas normalt efter ett förslag från en handläggare vid länsstyrelsens miljöskyddsavdelning. MPD-beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolarna är specialdomstolar som prövar ärenden som rör miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning samt plan- och byggärenden. De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.

Effektiv utnyttelse av planområdet

Projektområdet är 300 ha och föreslagen layout är om 5 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 250m. Vindpark Sjönnebol beräknas kunna tillföra 115 GWh el årligen till det lokala nätet, att förbrukas av lokalsamhället. För platsen råder goda vindförhållanden och motstående intressen är få. Försvarsmakten har i ett tidigt yttrande inget att erinra för det aktuella etableringsområdet. Civil luftfart har inga motstående intressen i området. 

Inför uppförandet av vindparken kommer vägar inom projektområdet att förstärkas och breddas för att klara de tunga transporter som förekommer i samband med etablering av vindkraft.

En detaljerad vägutredning kommer att genomföras för att klarlägga transportsträcka och tillfartsvägar från det allmänna vägnätet samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkra transporterna.